ColorsOfTheWind

Favorithelgen kom och gick
och lämnade en angenäm eftersmak,
förnöjsamheten & jag kurar i hop oss i soffan.

För sånt hanns det inte med då,
nej minsann,
jag hade fullt upp med att (upp)leva.

Jag skramlade iväg med en påse tomburkar på styret
och åt ett äpple på torget,
var klädd i påsken lite grann
och redan då var skolkrav och skavsår glömda.

Det blev nattmat och öl med långväga gäster
och annat saknat sällskap.

Och enligt traditionerna åt Anni och jag påskägg
och drack påskmust tills vi mådde illa
medan vi kollade på:

http://www.youtube.com/watch?v=YHJzeKLBQcc :DD 1:11 --> 
(jo, replikerna börjar sitta nu)

Så bar det av till Vasa med charmiga gossar
och trots att dagen var solig och suverän
så var bilfärden hem höjdpunkten:
Nya kalasiga brillor på näsan, hög volym på feelismusiken
-jag kan inte texten! men det gör ingenting, vi sjunger iallafall.
Vevar ner rutan och ropar någonting?
DET ÄR SÅ FÖRBANNAT SKÖNT ATT SKRATTA.

Men det har en tendens att rinna över kanten om man fyller på ett glas som är fullt.
Det spårade ur lite grann, det började bra, med en gul klänning och fjädrar i håret
men jag vet inte, fjädrarna tappades bort och sedan: vad gör jag här på wc-golvet?
En grön handduk som dyna. Bokstäver huller om buller. Det räcker nu.

Fler gäster anlände (älskade rynkiga ansikten) och hade rökt fisk med sig.
Jag drack vin, sörplade fiskhjärna och kände mig HEMMA.
Kvällen stavades befrielse
och jag skulle ljuga om jag påstod att jag inte hade saknat det där.

Sedan bar det av på äventyr:



När jag landade var det sommar.