ColorsOfTheWind

Först måst jag väl meddela att jag nog har börja se fram emot Thailand mer och mer, men sen plötsligt får jag för mig att två veckor är alldeles för lång tid. Nämen, det där blir nog bra, det var inte det jag skulle skriva om.
Vad skulle jag egentligen skriva om? Jag fick bara lust.

Tiden har börjat gå långsammare, skönt. Allt är ganska skönt just nu, mina siden boxers t.ex. :D Bara jag inte hade lyckats bli förkyld i går skulle allt nästan vara perfekt. Eller nej, men det kräver jag inte heller. Och när jag tänker efter är jag trött (men det är jag alltid) och ganska hungrig. Näsan vill inte sluta rinna. Uh. Jaja, helgen har varit riktit bra, fast morgondagen kommer bli äcklig, söndags-äcklig, som söndagarna alltid är. Men jag håller på att tappa tråden, det var helgen hittills som jag skulle plåga er med. På fredagen var jag och klippte mig, och snart ska jag (med hjälp av Elin) tona håret. Lagom tills Thailand. Sen slöade jag, men jag hann inte sova något på dagen och sen for jag till staden. Och jag fick skjuts, verkligen ovanligt. Vi var vid Fisken, som vanligt, men inte så länge, istället for vi till Annis. Jag, Sara och Anni promenerade med Harald som cyklade. (haha, vi sprang också) Resten for med traktorn. Vi drack kaffe och kollade på Hjälp! Och åt dem ur huset. Trevligt. :D Tillbaka till Fisken (med traktorn denna gång), jag spela Vem där? med Danni. Det stängd. Anni, Sara, jag, Erik och Elin lämna utanför å va sjukli (mest Anni och jag). Sen gick Anni å jag hem till henne igen. Drack te. Var upp för läng och sen for vi o. sova.

Mommo och moffa kom hit idag, och jag fick födelsedags present. Jag diggar min moffa, och mommo å men.  På kvällen for jag till Annis, Harald, Bo, Grannas och Dadda var där och sen kom Sara och Elin. :D Vi satt å nörda i Annis rum, där det nästan alltid e väldigt varmt. Sen for hälften och vi börja koll film, Stockholm Boogie, helt okej film, lite ovanlig. Jaa, hälften kom nog tillbaka sen, en liten bit in på filmen. Musik. Så drack vi kaffe. Och int vet jag riktigt va vi gjorde. Sen for all utom jag, Anni, Elin och Sara. Men vi fortsatte ha trevligt. Och det var tur att ingen såg oss. Sen satt vi och fundera på livets frågor. Halv 2 for jag hem, å jisses vad halt och spårigt det var. Nu sitter jag här, med mina för tillfället bästa vänner, halstabletter och näsdukar (och lakrisal). Och hör på bra musik (The Bravery t.ex.). Och snart måst jag nog far o. sova, jag ser fram emot det! I morgon ska jag drick massa te<3

Men alltså, jag tror jag börjar bli lite väl desperat. jag sku måst slå mig med nånting (som den där psykon i filmen, fläsk-, snusläpp), jag är mig alldeles för lik, eller är det dålig vana? Ibland skulle jag vilja hånskratta lite åt mig själv, fast jag nog tycker att jag är ganska lyckad. Hahha, nämen självförtroende är bra, och problem är onödiga, speciellt dom man själv skapar, som int är riktiga problem och jag har nästan aldrig svårt för att vara positiv. Man har mycket roligare om man är positiv. och jag måst också säg som Elin, det blir vad man gör det till. Det borde man påminna sig om då och då.