ColorsOfTheWind

Ett helt annat sorts spelberoend.
Och jag vet inte om jag borde sluta
Jag har ganska bra svar på Vem är jag frågorna
                   Är det en del av mig? Ja.
Kanske du ser mig i fel miljöer?
I dag satt jag på en buss och kände ett lugn, musiken lät mig tro på att det fanns ännu mer.
Och i en bok upptäckte jag nåt nytt, som var gammalt.
När det bara är jag. Trivs jag bäst. Och är mest den jag är.
     Men visst, jag fortsätter att spela med, i regler jag inte förstår mig på.




Simning, päron, kyla och kanelbullar är bra. Förkylning är inte bra.

Julen var bra. Nyår var bra. Jullovet var bra, inte för att det är slut ännu, men snart antar jag. Just nu lyssnar jag på underbarheten själv, the killers. The killers - day & age. Jag har inget att komma med, för allt är okej, allt är bra. Det är bara magen som vill ha mat, så mat får bli planen nu, sen ska jag umgås. Ibland känns det väldigt påfrestande att vara glad, trevlig och social på beställning.

Det är nytt år, känns det? Kanske. Men jag vill inte ha några löjliga förhoppningar.
Shoo!