vi räknar dagar, räknar år

Klockan är fem och jag har inte börjat dagen än. Denna tid som flyter ihop och försvinner gör att jag vill börja skolan igen, för att slippa denna rastlöshet.
Vädret påminner mig om allt som saknas.
Jag sitter här med en T-skjorta full med minnen, och bara ben. Jag lyssnar på kent, som passar precis.
En fluga som sällskap.
Jag vill inte erkänna det som skaver, jag inbillar mig att det är något som går över. Jag hoppas.
Jag förstår inte vart jag ska ta vägen, jag skjuter upp det genom att läsa många sidor.
Jag kommer ingen vart ens med orden. Jag måste röra på mig, komma bort från instängdheten, väggarna. Ut. Bort.

RSS 2.0