Dan före doppade dan

Jag stod och lyssnade på tomheten i mitt eget huvud,
såg ut över den knäpptysta publiken
och tänkte på vilken märklig ensamhet det var.
Men det är ändå gemenskapen jag minns.
Julfesten var stämningsfull och fenomenal!

Skenet bedrar jämt och ständigt,
människorna bakom fasaderna kan vara så väl dolda.
Så svåra att nå.
Jag kan inte vara ärlig längre, ärlighet varar inte alls längst.
Så jag låter mitt sken bedra,
samtidigt som jag undrar när vi ska sluta bedra varandra.

Julen och känslosamheten:
En söt tomte hade lämnat mig en julklapp i postlådan
och jag får fina sms.
Och jag vill bara att ni ska veta hur fenomenala ni alla är, hur mycket jag uppskattar er
och ni ska ha en seedans fin och mysig jul!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0