simdynor (muskler)
Igår:
Det är alltid lika roligt att läsa sin dagbok dagen efter (och aningen sorgligt).
Det är inte lika roligt att försöka plugga till tre prov med krapula.
Men om jag tidigare har påstått att jag vill ha ett förhållande med Hemmafest
så vill jag isåfall vara otrogen med Villafest.
Den här bilden är dock fel (men inte mindre sann för det):
Någon som sitter ensam i ett rum med festen överallt runtomkring.
Någon som sitter i en högsäng med benen korsslagna, simdynor på armarna
och en vinflaska i handen.
Fukten syns inte, inte heller den finska villa-doften eller tankarna som förgiftar.
Men om vi väljer att minnas de andra bilderna,
och lägger till ljud:
Glada rop i munnen på varandra, musik som dränker, som måste överröstas,
två personer som growlar och vi-har-sovit-en-hel-vinter-skratt.
Och jag vet att jag inte har någon rätt. Ingen alls. Jag har valt. Jag är typisk på ett äckligt själviskt vis. Och jag vet ju att jag egentligen inte vill. Men väggarna får ta stryk iallafall (och Grannas lite också).
Igår är kanske fel. Lika mycket fredag.
Igårkväll blev det eurovisions schlager festivalen (med mera) vid Forsbackas,
mycket trevligt tyckte jag, även om jag blev tagen för en kille.
Idag erkänner jag bara att jag är dålig, men orken har tagit slut, provvecka i juni är fel.
(och jag vet, det här går emot mitt förra inlägg, hycklare är vi allihopa)
Ja, jag om nån måst ju känna igen mig idetdär att vara motsägelsefull till mina egna principer. (Jag låter mig dömas, och med rätta, eftersom fortfarande vet vad jag är och vad jag har. Hjärtat säger mot förnuftet, som jag så jevla gärna vill följa men inte kan.)
Jag vill bara att du skall komma ihåg hur bra du är. Att du inte behöver kämpa så för att vara den du redan är. Det är så lätt att glömma i allt det övriga.
Jag har ingen rätt att ge dig visdomsord men ibland behöver man påminnas om det som är det självklara.
Tack du! För att du påminner mig alltså. Du har ju rätt, men det känns ändå som om jag borde anstränga mig, för att inte hyckla med den jag är och vill vara. Svårt det här med att vara människa. Och det där med förnuft och hjärta forsätter i all evighet tills man nästan kvävs. Man får ju hoppas att balansen ska infinna sig så småning om. Och det kan aldrig vara fel att höra visdomsord.
