ColorsOfTheWind

Fredagsgråten på golvet.

Höstlöven faller ner (plötsliga lövregn)
faller på mig
träffar mig
De gör ju det.
Vinden fångar dem. Fångar mig med.
Vinden håller inga löften.
Fallerfallerfaller. Men vi faller vackert tillsammans
löven och jag.
Jag bryr mig inte ens om att resa mig upp.

---

Och man inser en dag
när allting har fått rätt nyans (den vackraste tonen) av höst
Man inser en dag med regn mot fönsterrutan
Att man aldrig är ärlig
Sedan inser man att man är en typisk finlandssvensk som skriver "man"
för att slippa undan
JAG står rakryggad i ett hemtrevligt bortifrån-regn
och är OÄRLIG

Jag hånler åt våra analyser,
de luktar. Betraktare i den lilla bubblan.

Jag vill krypa ner under täcket.
(det hörs på min röst)

Den ständiga komma undan-leken
som inte smakar gott.
Leker den, fast den inte är rolig.
Man (JAG) kommer inte undan komma undan-leken.

---

Men se inte förbi den lilla glädjen i det lilla bubbellivet.
Glöm inte den lilla glädjen. Skratten är den enda näringen nu.
(påminner mig själv)