ColorsOfTheWind

Ta dina hajbrosktabletter!
Det bor en liten pensionär i mig
och i det nattsvarta garaget minns jag hur det kändes när det kändes.
Nu är jag äldre och klokare,
jag trivs med håriga armhålor
men världen är ändå sjuk i huvudet.
I våra huvuden.
Jag viskar:
Hur ska det gå för drömmarna och melodierna
när alla fåglarna är döda?

Det bor en längtan efter höst
i mitt bröst.
-Stopp och belägg!
Bara för att det rimmar betyder det inte
att den hör hemma där
ännu.
Vad är det egentligen jag har bjudit in?

Jag skär mig så lätt på andras skärvor
men jag drömmer aldrig några mardrömmar.
Kan jag få mig att inse att jag har fel om mig?
Nej, förlåt
inte så
du är varken ett experiment eller ett tidsfördriv.
Men vad är du då?
Du är
En impuls i min puls.